Undervisning om dopning blir frivillig i gymnasieskolan 2025
Från hösten 2025 gäller nya styrdokument för Gymnasieskolan. Bland annat innebär de nya direktiven att undervisning om dopning går från att vara obligatoriskt till att vara frivilligt.
- Det är tydligt att man backar på dopningsfrågan och nu bara nämner det som ett exempel på något man kan undervisa om, istället för att ha det som en skyldighet. Det är jag mycket besviken på, säger idrottsläraren Jörgen Jörnhagen.
I alla gymnasieprogram ingår kursen Idrott och Hälsa 1. I styrdokumenten från Skolverket framgår att kursen ska innehålla bland annat undervisning om den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa samt motions -, idrotts- och friluftsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga mm.
det framgår också att kursen ska ta upp “kosthållning, droger och dopningspreparats betydelse för hälsa och prestation”.
Från och med höstterminen 2025 gäller nya direktiv avseende kursen Idrott och Hälsa 1 och läser man dessa framgår att dopningen inte längre är en obligatorisk del av undervisningen, utan en frivillig del.
Formuleringen har ändrats från att kursen ska innehålla “kosthållning, droger och dopningspreparats betydelse för hälsa och prestation” till att innehålla “kroppsideals påverkan på människor, till exempel ätstörningar och dopning.”
Information och undervisning om dopning är således från hösten 2025 frivilligt.
“Formuleringen har ändrats från att kursken ska innehålla “kosthållning, droger och dopningspreparats betydelse för hälsa och prestation” till att innehålla “kroppsideals påverkan på människor, till exempel ätstörningar och dopning.””
I samband med att PRODIS nyligen hade nationell nätverksträff i Stockholm redogjorde Jörgen Jörnhagen, lärare vid Uddevalla Gymnasieskola/Östrabo 1, för sin syn på förändringen.
Jörgen Jörnhagen, idrottslärare på gymnasiet i Uddevalla, är besviken över förändringen i styrdokumenten.
- Jag är besviken. Så som idrott och hälsa 1 ser ut från och med hösten 2025 så blir vi idrottslärare mer och mer lekledare - igen. De praktiska idrottsaktiviteterna får ökad tyngd, medan kunskapen i ämnet tonas ner. Det måste kunna vara en annan infallsvinkel på gymnasiet än vad man har i idrottsämnet i grundskolan. Man pratar ju ofta om att det är viktigt med kunskap och det måste gälla vårt ämne också, säger Jörgen Jörnhagen.
Att dopningen tidigare varit en obligatorisk del av undervisningen innebär inte att det nödvändigtvis varit ett stort fokus på frågan i skolorna. Säkerligen har det förekommit stora lokala variationer, beroende på lärares kompetens och intresse för ämnet.
- Skolverket borde kanske titta på vad som faktiskt görs för att säkerställa kvaliteten i undervisningen. Man har nationella prov i andra ämnen. Kanske borde man ha det in idrott också? funderar Jörgen Jörnhagen.
Varför ser det ut som det gör?
- Det blev en stor skillnad när man inte fick vara ettämnes-lärare längre. Många väljer ett huvudämne, typ svenska, och sedan idrott som andraämne och då får man inte samma underlag att bedriva undervisningen på. Tar man ett ämne som dopning så behöver man vara påläst. Det kräver förståelse och kunskap för att kunna diskutera med pålästa elever; att man vet hur kroppen funkar och att man kan tillräckligt med fysiologi för att förstå hur dopningen verkar. Det tror jag det brister hos många.
Jörgen Jörnhagen ser dopningen som ett växande samhällsproblem och ett ökande problem bland unga. Han är besviken över förändringen som börjar gälla hösten 2025.
- Jag tycker man ska lyfta blicken och se vad som händer i samhället. Många behöver anabola steroider idag för att kunna begå vissa handlingar eller för att sova gott på nätterna när man gjort något man kanske inte fullt ut står för, säger Jörnhagen.
Dessutom menar han att undervisningen om just dopning öppnar dörrar för att kunna prata om andra saker, som annars kan vara svåra att samtala om med elever.
- Undervisning om dopning ger spännande samtal. Helt plötsligt börjar man prata om till exempel könsorgan eller sexualitet. Det finns många fördomar, som till exempel att man skulle få en mindre snopp av att dopa sig. Det är bra att kunna bemöta detta och få eleverna att förstå skillnader mellan fysiska och psykiska bieffekter. Det sägs att vi har en ökad förskrivning idag av potensmedel till unga män. Sånt är bra att prata om, vad som kan ligga bakom, säger Jörnhagen.
Vilket ansvar borde skolan ta för information och undervisning om dopning?
- I första hand ska Skolverket ta ett ansvar i och med att de bestämmer vad vi ska undervisa om. Sedan gäller det ju att vi i skolan följer styrdokumenten. Någon annan väg kan vi inte gå. Vi kan inte gå ut och göra egna kursplaner.